...och då menar jag då man var liten. Så mycket man hittade på och vilken fantasi det fanns. Jag gjorde saker som jag aldrig skulle kunna göra idag, jag tänkte inte lika mycket då som jag gör nu. Att klättra i träd gjorde jag massor, likaså springa i skogen, leka restaurang med allt vad naturen hade att erbjuda. Det fanns inga begränsingar på vad man inte kunde hitta på, och det är väl som folk säger, bara fantasin sätter gränser. Och det är ju ganska hemskt att veta att man en gång i tiden hade en otrolig fantasi och idéer som bara sprutade. Man hade aldrig en tråkig stund, aldrig fanns det risk för att bli rastlös. Och man var ute i ur och skur, fanns inget dåligt väder utan bara dåliga kläder.
Det var då, nu är det helt annorlunda, jag har inte lika mycket fantasi, är inte ute lika mycket, vid minsta lilla tillstymmelse till regn så tvekar jag om jag kan gå ut eller inte...så otroligt dumt, jag är väl inte gjord av socker heller=) En annan sak, att bada på sommaren, jag bodde i prinicip i vattnet då jag var liten och var vid en badstrand, nu håller jag mig hellre på land och spelar volleyboll eller nåt istället. Och en annan sak jag tänkt på, då man var liten tänkte man inte lika mycket på saker och ting och planerade inte så mycket, tog dagen som den kom, nu tänker jag ibland för mycket på vissa saker, det ska planeras en massa, vilket jag inte kanske är den bäste på=)
Varför inte leva för dagen nu också? Varför inte ta saker som de kommer istället för att tänka 2 veckor framåt hele tiden? Ibland känns det som att vårt levnadssätt idag kräver att vi måste planera, för att det ska fungera, men samtidigt känns det som planering ibland kan upplevas som en stressfaktor, man ska hinna med så mycket som möjligt och helst på så kort tid som möjligt...
Det sägs alltid att det var bättre förr, men var de verkligen det? Kan det bara inte ha vart lika fast under andra förutsättningar....jag vet inte....bara en tanke som slog mig idag...
Ett sista ord:
"Den som inte går vilse, hittar kanske aldrig gläntan i skogen"
2 kommentarer:
så rätt!!! varför inte ta dagen som den kommer? jag tror många skulle må bättre av att göra det....
Lina, håller med dig, det tror jag också,att många skulle må bättre av det...:)
Skicka en kommentar