Saknad

...2 år idag är det sedan min mormor bestämde sig för att ta sitt sista andetag och lämna oss. Trots att det gått 2 år så känns det fortfarande lika overkligt, att hon ä'r borta för alltid, ibland känns det som att hon snart kommer att ringa eller att vi snart ska fara och hälsa på henne. Många somrar under min barndomstid har spenderats i Finland hos mormor, så de 2 somrar som varit sen hon gick bort har känts lite annorlunda trots allt....men minnen lever kvar och det kommer aldrig försvinna, har många roliga och glada minnen från somrarna med mormor. Hon var världens mysigaste mormor, alltid glad och positiv...
För mnig lever mormor kvar genom alla minnen och tankar

Avslutar med dikten jag läste på mormors begravning:

Jorden har förlorat en person, himlen har fått en ängel
Du spred värme och ljus runt omkring dig där du var
Du var så underbar, underbar mot alla,
alltid så glad
Du var älskad av många, stora och små

Jag minns dig med glädje för att du var den du var
Dina glittrande ögon och ditt härliga skratt kommer alltid leva kvar

Du lämnar ett tomrum efter dig, ett tomrum som för alltid förblir tomt
Men i mitt hjärta lever du kvar
Om tårar kunde bli en trappa och alla underbara minnen en gränd
så skulle jag följa den trappan till himlen för att hämta dig igen...